violethill

När saker händer som får en att tänka,och sen tänka ett varv till och plötsligt ser man någon detalj innan händelsen som skvallrar om att man visste vad som skulle komma att hända

Min släkt är full av hjältar
Decennier av slit
Brustna hjärtan,trötta leder
Deras stolthet bar mig hit
Nu är dom gömda bakom stjärnor
Vid Vintergatans kant
Dom är gömda men dom talar
Genom pennan i min hand
Och dom bar mig ända hit


Ska aldrig glömma <3

Försökt städa mitt rum.Gick inte så bra.Noll motivation.
Ut på ridtur istället.Mycket roligare.Fast det regnade.
På kvällen fisketur.Kul att jag aldrig får nån fisk.Alla utom jag får det :(
Och tiden därimellan låg jag väl på nån soffa och läste tidning eller tittade på top model australien.Slödag.


I ditt stora hjärta börjar slagen bli små
Och du rör min kind så jag förstår
att det bara är timmar tills du går

M är en av de vackraste låtar som finns

Druckit fem glas vatten efter en tretton minuter lång springtur.Så skönt när det är över.


Nu ska världen räddas
allting trasigt ska bli helt
och jag sprayar namn på muren
alla dom som tänker fel

Du vet nog vad jag menar...
i kärlek och krig och allt det där
kravallstaket mot stenar
vi är en revolt som alrig kom
ditt 67 är förorenat
nu är det jag och mitt mot dom...

Har haft fyra jättefina dagar på Åland med himla bra tjejer.Ett helt litet äventyr.

Golf och tre kulor glass i Grisslehamn.Det är så mycket sommar det kan bli

Igår var det sista dagen på jobbet.Inga fler morgnar som börjar klockan 5.44,grästrimmrar och slöa skoda pick-uper på ett tag nu! När klockan började närma sig tre igår började det spritta i kroppen och jag kom på mig med att gå och le med trimmern.Och sen när jobbdan var slut och jag åkte hem spelade jag kent-ismael och skisser för sommaren på höghög volym och om jag haft vingar skulle jag ha lyft från marken.
Men jag kommer nog sakna jobbet lite också,på ett sätt.Ett tag iallafall.Man vänjer sig liksom med allt.

Igår planerades också storslagna planer på Fjällgatan 5.Kommer bli AWESOME.!!!!!!!!!!!

I söndags tyckte jag att livet var så himla himla bra,sådär så att man tror att allt är möjligt för att ingenting är omöjligt.
Sen försvann det
och det var just det man kunnat
vänta sig.